TillbakaDopet
skanelaskapet2-domkyrkan-400.jpg

”Skånelaskåpet”

Altarskåp i ek, tillverkat i Bryssel under 1500-talets första fjärdedel. Polykromt bemålade skulpturer och pannåmålningar, krön och predella saknas.

Altarskåpet består dels av ett corpus med nischer innehållande olika scener uppbyggda av skulpturer och dels av ett par flygeldörrar med pannåmålningar på in- och utsidan. Scenernas huvudsakliga motiv är berättelsen om Anna och Joakim, Marias föräldrar.

Altarskåpets corpus är indelat i sex delar. Den centrala scenen visar Anna och Joakims möte, överst till vänster Joakims uppenbarelse, nedan till vänster Annas sorg, ovan till höger Marie födelse, nedan till höger Marie tempelgång, och under den centrala scenen finns Heliga släkten. De offentliga miljöerna myllrar av hus, människor och djur, medan de privata är mer intima, ombonade heminteriörer. Scenerna uppvisar också en enorm detaljrikedom och variation vad gäller figurernas dräkter, som dock övervägande går i guld med inslag av blått, rött och vitt. Scenerna åtskiljs och inramas av gotiska ramverk som pelare och masverk. Detta ger nischerna en luftig karaktär samtidigt som det skapar djup.

Under senmedeltiden ökar intresset för Marias tillkomst och den obefläckade avlelsen. I Nya testamentet nämns ­Maria endast enstaka gånger, och hennes föräldrar nämns inte överhuvudtaget. I de apokryfiska källorna är däremot berättelserna om Maria betydligt fler. Det knapphändiga eller obefintliga materialet i Nya testamentet till trots, så spelade Den heliga familjen en stor och viktig roll i det religiösa livet under senmedeltiden. Annas och Joakims äktenskap framhölls ofta som ett ideal för samvaron mellan man och kvinna. Därmed är det heller inte särdeles förvånande att hela altarskåp, som detta, ägnas deras livshistoria. Skåpet inköptes år 1912 till Uppsala domkyrka från Skånela kyrka i Uppland.