TillbakaFöreställningen om det himmelska
erikskulptur1-halsingland-400

Sankt Erik

Helgonfigur föreställande Sankt Erik utförd i polykromt målat lövträ. Tillverkad omkring år 1500 i Haaken Gullesons verkstad i Hälsingland. Skulpturen tillverkades för Bollnäs kyrka men finns idag i Hälsinglands museum.

Sankt Erik är klädd i en fotsid kjortel med långa ärmar och nedtill ett brunt skinnbräm. Runt midjan hänger ett tungt, gyllene riddarbälte som är sammansatt av breda dekorerade länkar i flera led. Över kjorteln bär Erik en gyllene mantel fodrad med hermelinskinn. På hans guldlockiga huvud vilar en gyllene krona med bred ännering och höga bladspetsar.

Som attribut bär Erik i sin vänstra hand ett åttkantig ciborium och i hans vänstra fanns tidigare sannolikt en kunglig spira eller svärd som idag gått förlorat. Som underliggare till Sankt Erik finns en liten ihopkrupen man. Han är klädd i en åtsittande dräkt och han har knäppt upp hosorna så att baken blottas. Mannen gör en hånfull grimas där han stoppar fingrarna i mungiporna och drar ihop munnen.

Bildprogrammet i skulpturen går tillbaka på Erik den heliges legend. Den berättar att den svenske kungen Erik Jedvardsson, sedermera helgonet Sankt Erik, firade mässa i Helga Trefaldighets kyrka i Uppsala på Kristi himmelsfärds dag år 1160. Under mässan steg ett sändebud in och meddelade kungen att hans fiender ledda av den danske tronkrävaren hade samlats beväpnade utanför kyrkan. Erik lät inte detta störa honom utan han valde att fira mässan till slutet för att sedan gå ut och möta sina fiender i strid. Vid detta slag dödades kungen och hans kropp skändades.

På platsen för hans död sprang enligt legenden en källa upp och där Erik firat mässa byggdes sedan Uppsala domkyrka. Kulten kring Erik växte sig stark under 1200-talet. Speciellt stark var kulten kring kungahuset i Sverige och Erik den helige blev skyddshelgon såväl för Uppsala domkyrka, Stockholm och för hela landet.