TillbakaSom en fader och en moder
mariaskap3-arsunda-400

Mariaskåp

Mariaskåp tillverkat av ek i Antwerpen under 1500-talets första fjärdedel.

Skåpet är mycket rikt på figurscener och vilar på en målad predella med Madonnan i Rosenkransen, skåpets donatorer samt Sankta Katarina och Sankta Barbara. Corpus innehåller sju teaterliknande scener som behandlar Maria och Jesus historia.

mariaskap1-arsunda-400

Skåpets centrala scen har Madonnan klädd i guld med Jesusbarnet stående inne i rosenkransen. Framför henne på
var sida står änglar med musikinstrument och ovanför henne håller två änglar upp hennes himmelska krona. Skåpets övriga figurscener visar, från betraktarens vänstra sida, nedtill bebådelsen och Anna och Elisabets möte. Ovanför dem finns Jesu födelse. På högra sidan nedtill finns heliga tre konungars tillbedjan och omskärelsen. Ovanför dem frambärandet i templet och i den centrala scenen i nedre registret finns den heliga släkten.

mariaskap2-arsunda-400

Mariaskåpets scener är livligt framställda och närmast formade som på olika teaterscener. De äger också en hög detaljrikedom där speciellt kan nämnas de glasögon som översteprästen i templet bär när Kristus bärs fram. Skåpet har målade flygeldörrar där de övre på insidan visar Marie födelse och det Betlehemitiska barnamordet. Stängda visar de övre dörrarna Heliga Birgitta och Kristus som smärtomannen. Bilderna hänvisar till Birgittas sista uppenbarelse där Kristus förkunnade att han skulle hämta hem sin brud. De nedre dubbeldörrarna visar på insidan till vänster Joakims och Annas möte samt Marie förmälning och på insidan till höger flykten till Egypten samt Kristus i templet. När skåpet är stängt visas den heliga familjen i centrum för Heliga tre konungars tillbedjan.

mariaskap6-arsunda-400

Skåpet visar en enorm rikedom av ­mariabilder och andra ikonografiska program som refererar till Marias liv. Maria hade spelat en central roll i den västerländska kristenheten under hela medeltiden. Hon fick emellertid fram mot 1500-talet ett förstärkt intresse. Skåpet från Årsunda är ett exempel på detta. Sedan slutet av 1400-talet hade också intresset för Maria uttryckts i rosenkransfromheten som växt med mycket stor styrka över hela Europa.

I centrum för skåpet från Årsunda finns just Maria i rosenkransen. Till denna bild var det också tänkbart att den enskilde hade ett eget radband för att följa rosenkransens system av böner. För varje ros skulle ett visst antal böner läsas. Det kunde göras i kombination med meditationer över Marias liv i vilka skåpets övriga scener blir begripliga.

Intresset för rosenkransen var stort i Sverige vilket de många altartavlorna och kalkmåleriet med detta motiv visar på. Rosenkransfromheten var mycket skiftande där ordnar och gillen fanns som speciellt behandlade rosenkransen. Likaså var sannolikt den folkliga utbreddheten av fromhetsinriktningen stor. Denna fromhet kom att möta mycket kritik i reformationen. Att altarskåpet i Årsunda inte förstördes vittnar om det folkliga stöd som mariafromheten hade långt efter reformationen.