TillbakaHeliga Birgitta
relikskrin2-birg-domky-400

Heliga Birgittas relikskrin

Relikskrin utfört i silver innehållande en flisa av den heliga Birgittas höftben. ­Omslutande ramarbete i järn.

Relikskrinet är liksidigt och åttkantigt med en sfärisk åttkantig kupol som lock. Hela skrinet är helt slätt utan någon dekoration. Valet av den åttkantiga formen hänvisar till uppståndelsens tal som är åtta. Liksidigheten gör också att det inte finns någon fram- och baksida och därmed att mötet med skrinet blir likvärdigt var än man närmar sig det ifrån. Konstnärens syfte med locket format som en kupol var att ge skrinet en sakral och omslutande karaktär. Skrinet är placerat i ett omgivande järnsmide med birgittinska korset med Kristus fem sår på var sida. Smidet påminner även om den korskrona som bärs av Birgittasystrarna över nunnedoket.

Birgittaskrinet invigdes på Birgitta­dagen den 7 oktober 1990. Då underströks det att det först och främst var ett Birgittamonument för att inte väcka anstöt inom Svenska kyrkan genom något som skulle kunna uppfattas som helgon- eller relikkult.

I skrinet finns en flisa av den heliga Birgittas höftben. Den skänktes till domkyrkan av Birgittasystrarna i Rom som en gåva vid domprost Clarence Nilssons besök där år 1986. Skrinet har en speciell placering vid Birgittas föräldrars gravplats på vars häll också den äldsta bilden av henne återfinns.

Om det är ett monument eller ett helgonskrin är för betraktaren själv att avgöra. Som skrin innehållande reliker från ett helgon utgör det tillsammans med Sankt Eriks skrin, som normalt är placerat i samma kor, de enda exemplen i Sverige på skrin tillverkade efter reformationen för helgonreliker. Sankt Eriks skrin ersatte dock ett äldre som smälts ned. Rörande Birgittas skrin är både reliken och skrinet nytillkomna till Sverige, även om Uppsala domkyrka under medeltiden med all ­säkerhet ägt en Birgittarelik.