TillbakaDopet
Vodici-400

Vodici

Verket realiserat i samarbete med Anna Källblad, koreograf.

I de båda filmprojektioner som visas på fönstren till Sturekoret, har Helena Byström förhållit sig till dopet, som handling, och till dess medium, vattnet. En särskild företeelse har inspirerat till verket: i staden Ohrid i Makedonien hålls en speciell tradition levande, när man på Johannes Döparens dag, den 19 januari varje år, slänger ett träkors i vattnet till sin sjö. I ceremonin, som kallas Vodici, eller Kristi dop, kastar sig sedan samhällets unga män och pojkar i hundratal ned i det iskalla vattnet, för att hämta korset tillbaka. De följs av andra, unga som gamla. De bägge filmerna tar sin utgångspunkt i denna tilldragelse.

Helena Byström arbetar oftast utifrån en plats och med de specifika erfarenheter som är förbundna med denna plats. I installationen Invasion i Konstnärshuset 2013, anknöt hon till Konstnärsklubben, som vid tiden för verkets tillkomst, återigen uppmärksammats för sin ovilja att bevilja kvinnliga konstnärer inträde. Hon filmar där det vackra husets alla sekelskiftesdetaljer, men låter också som ett slags ”platsens ande” porträttera en rad unga kvinnor som på ett eftertänksamt sätt intar husets alla vrår.

Det sinnliga och det kroppsliga är också viktiga komponenter i hennes verk, där hon gärna utgår från någon vi alla kan identifiera oss med. Det kan vara du eller jag eller grannpojken – kanske vid sådär tolv års ålder. Ett personligt tilltal skapas på detta sätt, och en påminnelse om erfarenheter från den tid när vi som barn först upptäckte världen, hur en tröja kändes mot kroppen, årstidernas skiftningar, lukten av snö första gången.

Att hålla kontakt med denna kroppsligt och mentalt registrerande person, har blivit en konstnärlig uppgift och ett signum för Helena Byströms konst. I denna ”bejakelsens mottagande uppmärksamhet”, för att citera fredstänkaren Dag Hammarsköld, det slags sinnestillstånd där alla mänskliga handlingar får plats, finns ett förhållningssätt väl lämpat för en kyrka.

När Helena Byström inbjöds att föreslå en konstnärlig gestaltning av en dopmiljö för Santa Maria kapell i Iggesund 2009 utformade hon dopfuntens cuppa av glas, så att händernas verk skulle vara synligt för alla, även de minsta. På så sätt blev Byströms verk kongenialt med kyrkans idé, om att i grunden vara allas egendom.

Helena Byström är född 1960, utbildad vid Konstfacks linje för skulptur 1985−90 och vid Kungliga Konsthögskolan. Hon har förutom traditionell utställningsverksamhet arbetat med konst i sociala situationer, under tio år som del av gruppen Raketa. I det egna konstnärskapet, sedan 2006, integreras denna arbetsmetod med ett starkt skulpturalt uttryck, i foto, film, skulptur, text eller koreografi, eller i en kombination av dessa medier.

För när­varande driver hon, som del av gruppen ArtAgent, det internationella projektet Visualize The Invisible, och självständigt det mer närliggande Blånagla i Husum, Ångermanland, som aktiverar lokal historik bland före detta industri­arbetare.

Bland separatutställningar kan nämnas: Konstnärshuset 2013, Sundsvalls museum, 2010, Länsmuseet Västernorr­land 2000, Galleri Magnus Karlsson 1999. Offentliga uppdrag i urval; inbjudan till permanent gestaltning för Höga kustens skulpturpark Köpmanholmen 2014, Stock­holm BB, Danderyds sjukhus, fototak och video 2010, Eriksdalsbadets hopptorn, Stockholm, monumental väggmosaik 1998.